Redovisning..
uuu...har nationella prov i Svenska - muntligt om 20 min! Gillar't inte så vi får se hur det går. Jag ska iaf prata om grupptryck och spåra runt lite på poitivt sådant och negativt. Menmen vad kan man göra mer än att prata?
Angelica kom och hälsa på i söndags för ett träningspass, gick toppenbra för oss båda och det blev himla bra träning. Nått jag har kommit underfund med är att det är enorm skillnad på Dell och Vincent när det gäller att ta för sig på banan. Dell ser på mig när jag gör framförbyten som glider över hennes linje och anpassar sig efter det men om jag gör det lite för sent så saktar hon ner på farten och ser till att jag hinner göra mitt byte, en väldigt snäll hund med andra ord. När jag däremot gör samma grej med Vincent så gäller det att hålla undan benen för han skiter blanka f**n i om jag står ivägen eller inte. Jag kom på mig under loppet (på en väldigt svår bana vi hade ställt upp där det krävdes att man drog med sig hunden i många svängar) att jag var rädd när han kom ångandes. Jag springer och blir enormt stressad över att han kommer så nära mig för att jag vet att han antingen klipper min hand för där finns leksaken eller så plöjer han in i mina knän för att jag står ivägen för det han har i sikte. Bra att han har ett enormt driv men kännslan när han kommer emot mig är egentligen inte så positiv utan känns mer skräckinjagande än häftigt!=O)
Nu måste jag kila och prata!
Hörs
kramar
Angelica kom och hälsa på i söndags för ett träningspass, gick toppenbra för oss båda och det blev himla bra träning. Nått jag har kommit underfund med är att det är enorm skillnad på Dell och Vincent när det gäller att ta för sig på banan. Dell ser på mig när jag gör framförbyten som glider över hennes linje och anpassar sig efter det men om jag gör det lite för sent så saktar hon ner på farten och ser till att jag hinner göra mitt byte, en väldigt snäll hund med andra ord. När jag däremot gör samma grej med Vincent så gäller det att hålla undan benen för han skiter blanka f**n i om jag står ivägen eller inte. Jag kom på mig under loppet (på en väldigt svår bana vi hade ställt upp där det krävdes att man drog med sig hunden i många svängar) att jag var rädd när han kom ångandes. Jag springer och blir enormt stressad över att han kommer så nära mig för att jag vet att han antingen klipper min hand för där finns leksaken eller så plöjer han in i mina knän för att jag står ivägen för det han har i sikte. Bra att han har ett enormt driv men kännslan när han kommer emot mig är egentligen inte så positiv utan känns mer skräckinjagande än häftigt!=O)
Nu måste jag kila och prata!
Hörs
kramar
Kommentarer
Trackback
